Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘Skummeslövsmustangen’

Den första flygningen från svensk mark gjordes 1909.  Ett av fars första minnen var om en farbror i Mellbystrand som berättade för min farfar att han sett ett flygplan flyga förbi längs kusten. (Min farfar hade ett lantbruk i södra Mellbystrand 1904-1918.) Det var 1910, bara ett år efter den första flygningen i Sverige. Farfar, som missat detta, blev oerhört nyfiken och sa att han hade kunnat tänka sig att betala en hel krona för att ha fått se flygplanet. En krona på den tiden var mycket pengar, i alla fall för en fattig bonde. Den förste som tog svenskt flygcertifikat var baron Carl Cederström 1910 så det kanske rentav var han som flög längs Hallandskusten 1910?

Första flygplanet kom till Halmstad i juli 1912 med Löjtnant Dahlbäck som flög med utgångspunkt från en landningsbana på Galgberget. Han skulle också kommit till Jönköping, men det gjorde han tydligen aldrig, men ett vykort hade man fixat innan man visste att flygningen ställdes in.

Flygplanet på bilden nedan nödlandade på stranden i Mellby 1926. 

clip_image002

Planet demonterades och vingarna transporterades med två hästskjutsar till Halmstad. Fars bror Harald och Janne Nilsson, som bodde ute vid sjön, körde hästskjutsarna till Halmstad. Lägg märke till storleken på hästskjutsen bakom flygplanet.

Den 15 april 1944 såg min far ett amerikanskt jaktplan störta vid Svensfält.

I juli 1992 var det ett gäng entusiaster som grävde upp resterna efter det störtade planet. Jag tog med far ut dit för att titta när dom grävde. Dom tittade knappt upp när vi kom, men när far började prata om att han var ögonvittne eller i alla fall öronvittne blev dom jätteintresserade. En reporter från Laholms Tidning tog sedan också far med dit och skrev ett reportage:

Jag hörde en flock plan och gick ut för att titta, men jag kunde inte se några då det var låga dimmoln, men jag hörde dem. Plötsligt syntes en blixt eller låga på himlen och ett plan störtade. Jag cyklade de ca 400 meterna till nedslagsplatsen och var bland de första där. Det slog upp flammor från hålan där planet störtat. Piloten låg 60 meter därifrån. Fallskärmen hade inte löst ut ordentligt. Efter en stund kom fjärdingsman och tidningsmän.

Nils tog cykeln och cyklade hem igen. Han selade hästarna och fortsatt med vårbruket. Länge hade kriget varit en del av vardagen.

- Om man var ute och cyklade om kvällen kunde man rätt som det var få en ficklampa i an­siktet och en man med gevär frågade vem man var och i vilka ärenden man var ute. Det kom inkallelseorder till nästan var och varannan. Det var flera plan som störtade i trakten runt Laholm, berättar Nils. Jag tror att det var svenskar som sköt ner planet som störtade vid Svensfält. – Jag hörde inga skott, men det skulle vara omöjligt att höra eftersom planen dånade så.

Nils tror att planet var på väg mot Hamburg. Planet som störtade var en Mustang, normallastat skulle det vägt 4,5 ton.”

Så här står det på Svensk Flyghistorisk Förenings webbplats:

Skummeslöv Svensfält  Löjtnant Edward E Phillipsfrån New Jersey omkom 1944-04-15 när hans Mustang P-51B-1-NA, 43-12126. USAAF 355 Fighter Squadron, 354 Fighter Group störtade.

En permanent utställning finns ett museum, Swedish Force Landng Collection i Morup, norr om Falkenberg, där historien om Edward Phillips och en mängd bärgade delar av den sk. ”Skummeslövsmustangen” visas.


När kriget rasade var de som bodde vid kusterna tvungna att mörklägga sina hus. Flygplanen följde ofta kustlinjerna på den tiden – det var ju före flygfyrarnas tid.

Vad jag minns angående flyg under 1950- och 60-talen var framförallt Flygande tunnan och de små sprutflygplanen som flög mycket lågt över åkrarna på 1960-talet. Jag minns också nyhets-sändningarna när ett flygplan störtat i Ängelholm 1964. 31 människor omkom och många av dem var från Halmstad. Vi var nere och tittade på det kraschade planet tillsammans med Christer, som då gjorde lumpen i Flygvapnet.

Besök gärna Svedinos bil- och flygmuseum i Ugglarp norr om Halmstad som har en av Europas största samlingar av gamla bilar och flygplan.

Lördagen den 15 januari 1977 tjänstgjorde Gertolof (min man) på flygplatsen i Jönköping. Han såg alla passagerarna stiga ombord och en dryg halvtimme senare störtade planet på väg in för landning på Bromma flygplats på en parkeringsplats i Kälvesta. Alla 22 ombord omkom. En av dem var förbundskaptenen i bordtennis Hasse  Alsér.

image-20

Sprutflygplan

På 1960-talet och in på 70-talet var det mycket vanligt att man åkte med små flygplan och sprutade svampmedel som skyddade mot bladmögel på potatis.  Numera är all besprutning med flyg förbjuden med något undantag som då kräver dispans (myggbekämpning). Planen flög mycket lågt och ibland till och med under kraftledningarna och det måste ha varit mycket skickliga piloter.

flyg_192

Bilden har Gertolof tagit i början på 1970-talet. Där kan man se kraftledningarna ovanför planet.

Gertolof och min bror Christer är mycket intresserade av flyghistoria och de är med i Svensk Flyghistorisk Förening. Christer är även (mycket) aktiv medlem i Flygande Veteraner, en förening som håller en DC-3, Daisy, flygande – se bild.

clip_image006

Rymdfärder

I november 1957 skickades Sputnik 2 upp med världens första rymdhund Lajka. Det var en stor framgång för Sovjetunionen i rymdkapplöpningen mot USA. Vi barn talade mycket om denna rymdhund och vi tyckte det var jättespännande, men vi tyckte också synd om hunden. Sovjet var först med att skicka upp en människa i rymden. Det var kosmonaut Gagarin 1961.

I juli 1969 landsteg den första människan på månen. Jag minns de feta rubrikerna på löpsedlarna när jag cyklade hem från mitt jobb på lasarettet i Halmstad. Det var en mycket stor händelse. Arne Thorén rapporterade direkt från Cape Kennedy. Det var Apollo 11 som landade på månen och astronaut Neil Armstrong var den första människan som besteg månen. Jag tror att det redan då stod klart att USA vunnit rymdkapplöpningen.

Den 9 juni 2007 fick vi ett SMS från sonen: ”Nu har jag precis sett en spacelaunch” vilket betydde att han såg uppskjutningen av rymdfärjan Atlantis från Kennedy Space Center i Florida.

clip_image004clip_image002[1]

Ola hade varit på en mässa i Or­lando och den enda lediga dagen han kunde ”turista” var just den dagen Atlantis sköts upp efter att uppskjutningen tidigare stoppats tre gångerimage-30. Uppskjutningstiden bestämdes inte alls långt i förväg så alla taxibilar blev snabbt upptagna när tiden bestämts. Ola hade turen att komma med en taxi som ett par andra beställt och kom fram till Kennedy Space Center bara några minuter före uppskjutningen. I förra rymdfärden, december 2006, var det för första gången en svensk astronaut med, Christer Fuglesang.


Tåg

1885 invigdes järnvägsstationen i Laholm. Samtidigt öppnades järnvägen mellan Helsingborg och Halmstad.

Mitt första minne av en tågresa är när vi åkte tåg en julafton till Halmstad där vi firade jul med fars bröder. Jag tror det var 1954 eller 1955. Jag fick en docka i julklapp. Jag hade förstås dockan i famnen när vi kom till stationen i Halmstad och jag minns att lokföraren öppnade fönstret i loket och frågade mig om jag hade fått den fina dockan av tomten.

1991 beslutade regeringen att en tunnel skulle byggas genom Hallandsås. Bygget startade året därpå och man beräknade att det skulle vara klart 1996. Jag minns att min far och flera andra gamla gubbar pratade mycket om att de var tveksamma till om det verkligen skulle gå att bygga en tunnel genom åsen. Mycket har hänt sedan dess och nu beräknas tunnelbygget bli klart 2015, nitton år efter den ursprungliga uppskattningen.

Det skulle då byggas en dubbelspårig järnväg och 1993 beslutade kommunfullmäktige i Laholm att järnvägen skulle byggas ”rätt över åkrarna” i Trulstorp och Mellby. Ett annat förslag var att bygga järnvägen jämte E6, vilket jag  tycker hade varit vettigare. Hur som helst så sa vår far att det där med nya järnvägen förbi Laholm den kommer inte att bli klar i min levnadstid (han var över 80 år då så det var i och för sig inte så konstigt). Det märkliga var att det sista tåget passerade den gamla stationen och Lingården, där far bodde, en halvtimme efter att han tagit sitt sista andetag den 7 januari 1996. Alltså fick han rätt. Morgonen efter far hade gått bort satt jag och mina bröder vid köksbordet hemma på gården i Mellby och såg första tåget köra ”rätt över åkrarna”.

Den nya stationen i Trulstorp invigdes av vår dåvarande kommunikationsminister Ines ”internet är en övergående fluga” Uusman.

Laholm station 1927Stationen i Laholm 1927 (bild från Gamla Laholms årsbok nittonde årgången)

Read Full Post »

Första världskriget

Det enda jag egentligen har hört berättas om första världskriget är att de inkallade var mycket trötta på att äta lax.  Det fanns säkert mycket gott om lax i havet på den tiden. Det var ransonering bland annat på kaffe och socker.

image-10

1917 skrev min far nedanstående vers i sin mors poesibok. Kriget pågick för fullt, far var 12 år gammal och det var brist på mat och mycket annat.

 

Det tjugonde århundradets 17:e nyår

Då talas det mycket om födan, gunås

Mest om hur mycket bröd man får

”Båd” morgon och kväll är det ”päror och sås”.

”Päror” måtte det väl bliva

men då randas den dag

att även beslag

på ”päror” det skall bliva.

NP

 

image-9Denna s.k. ko-tia har jag i mina gömmor. Sådana här sedlar gavs ut under första världskriget p.g.a. att det var brist på silver.

 

Andra världskriget

I början på september 1939 var det fortfarande mycket vackert sommarväder. Mor har berättat att hon var ute i Mellbystrand och badade vid krigsutbrottet. I början av kriget var det stort kaffekalas hos fiskaren Albert Brodd. Då hörde dom flera flygplan flyga förbi. När kriget rasade var de som bodde vid kusterna tvungna att mörklägga sina hus. Flygplanen följde kustlinjerna på den tiden. När kalaset var slut och det var dags att skiljas åt pratade de om sin rädsla för att det skulle dröja innan de skulle kunna träffas igen på grund av det pågående kriget.

I april 2010 besökte vi koncentrationslägret Auschwitz och förintelselägret i Birkenau där cirka en och en halv miljon människor mördades.  Det är oerhört svårt att förstå att detta kunde ske så nära Sverige och för inte alls så länge sedan.

Det var mycket märklig stöld av denna skylt i Auschwitz 2009. Skylten är funnen och tillbakalämnad.

Den 15 april 1944 såg min far ett amerikanskt jaktplan störta vid

Svensfält, Skummeslöv

I juli 1992 var det ett gäng entusiaster som grävde upp resterna efter det störtade planet vid Svensfält . Jag tog med far ut dit för att titta när dom grävde. Dom tittade knappt upp när vi kom, men när far började prata om att han var ögonvittne eller i alla fall öronvittne blev dom jätteintresserade. En reporter från Laholms Tidning tog sedan också far med dit och skrev ett reportage:

Jag hörde en flock plan och gick ut för att titta, men jag kunde inte se några då det var låga dimmoln, men jag hörde dem. Plötsligt syntes en blixt eller låga på himlen och ett plan störtade. Jag cyklade de ca 400 meterna till nedslagsplatsen och var bland de första där. Det slog upp flammor från hålan där planet störtat. Piloten låg 60 meter därifrån. Fallskärmen hade inte löst ut ordentligt. Efter en stund kom fjärdingsman och tidningsmän.”

Nils tog cykeln och cyklade hem igen. Han selade hästarna och fortsatt med vårbruket.Länge hade kriget varit en del av vardagen.

- Om man var ute och cyklade om kvällen kunde man rätt som det var få en ficklampa i an­siktet och en man med gevär frågade vem man var och i vilka ärenden man var ute. Det kom inkallelseorder till nästan var och varannan. Det var flera plan som störtade i trakten runt Laholm, berättar Nils. Jag tror att det var svenskar som sköt ner planet som störtade vid Svensfält. – Jag hörde inga skott, men det skulle vara omöjligt att höra eftersom planen dånade så.

Nils tror att planet var på väg mot Hamburg. Planet som störtade var en Mustang, normallastat skulle det vägt 4,5 ton.”

Svensk Flyghistorisk Förenings webbplats kan man läsa följande: Skummeslöv Svensfält: Minnessten över Löjtnant Edward E Phillips  från New Jersey som omkom 1944-04-15 när hans Mustang P-51B-1-NA, 43-12126. USAAF 355 Fighter Squadron, 354 Fighter Group störtade.

Svensfält

Minnessten

1975_London_2_05

Adolf Hitler på Madame Tussauds vaxkabinett fotograferad när vi besökte London 1975. Längst ner i källaren fanns denna inglasade vaxdocka föreställande den fruktade diktatorn.

 

Ransoneringskort

I Laholms landskommun fanns Lagans kristidsnämnd som inrättades 1941. Kristidsnämnderna lydde under Statens livsmedelskommission. Det var till kristidsnämnderna alla fick vända sig för att få personkort. Med personkortet fick man inköps­kuponger för kaffe med mera. Christer som är född 1944 hade ett eget personkort.

  

ransoneringskort

 

Det var alkoholransonering från 1917 och ända fram till 1955. Det krävdes att man hade en motbok för att få köpa alkohol. Gifta kvinnor (!), ungdomar under 25 år och personer utan fast bostad kunde inte få någon motbok. Ransonen varierade under årens lopp. Restauranger fick inte servera alkohol utan mat. Bilderna nedan är på min fars motbok.

 

IMG_0487

IMG_0483

Krigsvintrarna

Vintrarna 1940, 1941 och 1942 var sällsynt kalla och kallades allmänt för krigsvintrarna.

10 mars 1940_2

Här är det min mor och far, Alfhild och Arne Brodd som poserar på isbergen. Foto: Fritz Brodd

10 mars 1940

Bilderna är tagna den 10 mars 1940. Det var väldiga isberg ute vid stranden.  Vad jag vet har det aldrig varit så stora isberg i Mellbystrand sedan dess.

Vargavinter 2010

December 2010 var den kallaste decembermånaden sedan mätningarna började i slutet på 1800-talet. Bilden nedan tog vi på nyårsafton på samma ställe som bilderna ovan.

Nedan ett par bilder på M/S Saltkråkan vid piren i Jönköping annandag jul.

 

 

 

 

 

 

Väderrapportör i Mellby

I Mellby fanns det en väderrapportör som hette Vilhelm Johansson. Han bodde i ett hus vid Fabians vre´, i hörnet när man kör 24:an från Laholm ut mot Mellbystrand och svänger ner mot södra Mellby och Skottorp. Huset är rivet och en rondell är byggd där huset låg.

Farbror Ville mätte vattenståndet i Smedjeån kl 8 varje morgon 365 dagar om året från 1908 till 1920. Han rapporterade uppgifterna till Hydrografiska byrån i Stockholm. För det fick han 10 öre om dagen. Under de 12 åren fick han ingen löneförhöjning. Han fortsatte att mäta väder i 50 år. Under de åren var det i Mellby varmast den 10 juli 1940 och den 30 juni 1947 med +35,5 grader. +38 grader är det varmaste som har uppmätts i Sverige och det var i Målilla 1947 och lika varmt var det i Ultuna 1933.

Kallast var det i Mellby den 20 februari 1940 med 32 minusgrader. Jag har svårt att tänka mig att det varit kallare än så i Mellby efter det att fabror Ville slutade rapportera väder.  Köldrekordet i Götaland lär vara minus 38,5 grader i januari 1918! Det rekordet står sig än idag februari 2010 trots att det vintern 2010 slås rekord efter rekord. Mer snö än någonsin på många håll i södra Sverige och rekordmånga dygn med minusgrader. I Jönköping har det varit 59 dygn i sträck med minusgrader.

Bilden på Vilhelm Johansson är tagen ur Mellbyboken som gavs ut 1990

 

Krigsbarn från Finland

Mer än 70 000 finska barn skickades till Sverige. En stor grupp kom till Laholm och barnen, som inte kunde ett ord svenska, hade namnskyltar om halsen. Nästan alla familjer som hade möjlighet tog emot minst ett finskt barn. Heikki född 1936 kom till mina föräldrar och Solle till Emmy och Gunnar i affären.  Mor och far tyckte mycket om Heikki. I början pratade han förstås bara finska och han pratade mycket så mor och far blev förstås lite trötta eftersom dom inte förstod något av vad han sa. De första svenska ord han lärde sig säga var enligt far; ”tyst påg”. Jag hörde far berätta det för Heikki och hans mor Vieno när vi besökte dem i Finland 1970 och dom skrattade gott åt det.

Heikki blev rädd när han hörde ljud och såg sken som påminde om bomber eller liknande, så han hade nog varit mitt i kriget i Finland. Heikki började skolan i Mellby och lärde sig svenska mycket bra. När kriget var slut åkte han tillbaka till sin mamma i Finland. Heikkis pappa levde inte och jag vet inte om han hade omkommit i kriget redan innan Heikki skickades till Sverige. Våra föräldrar höll kontakt med Heikki och Vieno i alla år och Heikki var och hälsade på ett par gånger på 1950- och 60-talet. Mor, far och jag hälsade på Vieno och Heikki i Helsingfors 1970. Vi flög från Torslanda i Göteborg och det var min allra första flygresa! Vi blev mycket väl mottagna.

Det måste ha varit ett oerhört stort trauma för alla dessa tusentals barn att skiljas från sina föräldrar och bli skickade på tåg via Haparanda (!) till ett land med ett helt annat språk. Resan gick inte över Östersjön på grund av risken för minor. Mor och far blev oer­hört fästa vid Heikki och jag tror att det även för dom var ett stort trauma när han åkte tillbaka till Finland. Men kanske var dom helt inställda på det, eftersom dom hela tiden höll kontakt med Heikkis mamma Vieno. Hon skickade presenter, skrev ofta brev och skickade telegram efter att han flyttat tillbaka. T.ex. har jag två böcker MANNERHEIM MINNEN som mina föräldrar fick till julen 1951. Heikki ringde emellanåt och kom och hälsade på några gånger. Hösten 1995, ett par månader innan far gick bort, var Heikki och hans fru och hälsade på far. Far var ganska skröplig då.

clip_image006clip_image004

Från finska staten fick alla som tagit hand om krigsbarn en medalj och en fin bok om Finland. Medaljen som våra föräldrar fick har jag nu.

Text på baksidan av medaljen: BENIGNITATIS HUMANAE, FINLANDIA MEMOR

Läs gärna mer i min blogg.

 

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.