Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Elektricitet, Telefon, Post, Bank, Pengar’ Category

Elektricitet

1936 kom elektriciteten till vår lilla by – Mellby. När elektriska lampor hade införskaffats kasserade far alla fotogenlampor.  Han tyckte att det kan ju inte finnas någon vettig människa som vill ha en endaste fotogenlampa när det finns elektriska lampor!

Alf Henrikson, författare från Huskvarna, var född samma år som far (1905) och levde också till han blev över 90 år. En journalist frågade honom på gamla dagar vad han tyckte var den viktigaste händelsen under 1900-talet och hans svar var tveklöst att vi fick elektricitet.

Många av oss som tar för givet att det finns elektricitet, skulle nog svara att det viktigaste varit datoriseringen. 1973 såg jag en dator för första gången. Det var på Felix i Eslöv och den var så stor att den fyllde ett helt rum. På 1980-talet pratade man om att vi skulle få det papperslösa kontoret. Än är vi inte där, i alla fall inte på det statliga verk där jag jobbar.

Telefon

bakelittelefonVi hade en svart bakelittelefon med vev på 1950-talet.  Linjen var en s.k. delad ledning och gick till oss och våra image-33grannar, Anna och Otto Jönsson. Vi har en telefonkatalog från 1956 och där står det att vi har 180 A och grannarna 180 B .Tidigare hade vi 54 B. Telefontätheten var 1956 i Halmstadområdet 262 telefonapparater per 1.000 invånare.  Telefonnätet togs i bruk i Sverige redan 1881.

När det var telefon till oss ringde det en signal och när det var till grannarna var det tre signaler. När vi ringde till grannarna var det bara att veva och de samtalen kostade inget. Om man skulle ringa utanför riktnummerområdet fick man ringa upp telefonisten i Vallberga och be henne koppla samtalet. Det sades att många telefonister hade bra koll på vad som hände på grund av att de enkelt kunde avlyssna telefonsamtalen.

En enda telefonkiosk fanns i Laholm och det var bakom Rådhuset. Men man kunde också gå upp till Telegrafstationen och ringa. Där fanns flera telefoner och alla Sveriges telefonkataloger.  Två tioöringar fick man stoppa i för att kunna ringa. Nedan telefonkiosk i Halmstad år 2000. Så fina var inte telefonkioskerna på 1960-talet.  

Alldeles i början av 1970-talet hade jag en beige Kobratelefon när jag bodde i lägenhet i Halmstad.

Midsommarhelgen 1977 kom jag i kontakt med en mobiltelefon (MRT) för första gången. Telefonen fick precis plats i korgen på dotterns sulky. Gertolof fick låna den när han hade beredskap och det kändes fantastiskt att hela familjen kunde gå ut trots att han var i tjänst.  1977 Midsommar i Taberg, kolla mobiltfn

Läs gärna mer om mobiltelefonins historia som Gertolof skrivit. Nedan bild på lite gamla mobiltelefoner. Jag gillar speciellt Nokias jultelefon.

SMS – första gången jag fattade nyttan av att skicka och kunna ta emot sms var när vi var i Australien 1997. Ola som då var 17 år var ensam hemma. Det kändes fantastiskt att kunna sitta i Sydney och skicka sms hem till Sverige och få svar snabbt.

Post och bank

På landet hade vi mycket bra postservice. Lantbrevbäraren, eller som vi sa ”postamannen”, hette Einar Jönsson. Många gånger då mor och far var ute och jobbade och hade postärenden skrev dom en lapp och satte på brevlådan. Pengar, avin eller vad det kunde vara, lades på köksbordet och Einar gick in i köket och expedierade ärendet. Huset var aldrig låst när dom var ute på ägorna.

Från Sparbanken i Laholm fick alla nyfödda en bankbok med ett par kronor insatta. Bankboken var mörkröd och jag fick tidigt lära mig att pengar jag fick skulle sättas in på banken för att de skulle växa. Vi fick också en varsin sparbössa av banken. Efter varje nyår gick man in på banken och fick räntan inskriven i bankboken.

På jullovet 1966-67  fick jag och två kompisar jullovsjobb på Sparbanken. Vi satt med räknesnurror och räknade fram räntor på alla konton. Bara en av räknesnurrorna var elektrisk – se bild. Denna elektriska räknesnurra från 1962 har Bernadotte- design. Den klarar alla fyra räknesätten samt har ett stort antal finesser. Maskinen tillverkades fram till 1973, då Facits nya ägare Electrolux lade ned tillverkningen av elektromekaniska räknemaskiner i Åtvidaberg.

Det var ett jättejobb och vi jobbade både lördagar, söndagar och till och med på nyårsafton då alla räntorna måste vara färdigräknade. På nyårsafton blev vi bjudna på lunch på Gröna Hästen och det kändes mycket lyxigt. Dagarna efter nyår fick vi sitta i kassan och ta emot alla som kom in med sina bankböcker för att få räntan inskriven. Vi skrev in räntan med reservoarpenna. Jag minns att bankdirektören, Folke Willstrand, gick runt och kollade att vi skrev tydliga siffror. Han kommenterade att jag skrev åttor bakvänt (det glömmer jag aldrig), men att dom var helt ok.

Pengar

clip_image002Jag upplevde det aldrig någonsin som att vi hade det dåligt ställt på något vis, men vi hade verkligen inget överflöd heller. Våra föräldrar, i synnerhet mor, var oerhört sparsamma och det spenderades aldrig pengar på något som var onödigt eller osäkert. Vi barn fick tidigt lära oss att vara sparsamma. Till exempel när vi skulle på skolresa eller någon utflykt fick vi lite fickpengar. Vi fick inte så mycket, men i alla fall så det skulle räcka gott och väl till lite glass, godis och vad det kunde vara. Om vi inte hade ölagt alla pengarna var vi lovade att få lika mycket till som vi hade kvar. Jag var nog lite girig för jag såg alltid till att ha pengar kvar. Hade jag till exempel 2 kronor kvar när jag kom hem så fick jag på direkten ytterligare 2 kronor.

När far fyllde 50 år fick han en liten jutesäck som var fylld med 5-öringar till ett värde av 50 kronor. Mynten var i koppar och var ganska stora så säcken var riktigt tung. Jag som bara var 5 år gammal var mycket fascinerad av denna pengasäck.

clip_image004

Ett sätt för mina äldre bröder att tjäna pengar var att ta livet av skatungar. Dom klättrade upp till skatbon och hämtade ner ungarna. Hur dom tog livet av de stackars ungarna vet jag inte. Hur som helst så hade kommunen en utsedd person som var skatbensutbetalare och betalade 25 öre per par ben.  Någon eller några grabbar hade koll på var han slängde benen som han hade betalat ut ersättning för och jag har hört talas om att det någon gång hände att benen kom i retur och ytterligare 25 öre utbetalades.

Jag kunde av mor och far få 25 öre någon gång, till exempel när jag hade haft alla rätt på något prov i skolan.

Vi fick alla mycket tidigt börja hjälpa till med alla möjliga sysslor hemma på gården, men det fick vi aldrig betalt för. Att vi skulle skaffa oss en egen inkomst på något sätt redan i tidiga tonår på sommarloven var en självklarhet. Första jobbet jag hade var på Fredrikstorp. Det var ogräsrensning i jättestora rödbetsland och sedan var det jordgubbsplockning. Vi började plocka redan klockan 5 på morgnarna. Vi hade en tesked som vi plockade med, så därför blev bären rensade på samma gång. Jordgubbarna levererades ganska tidigt på förmiddagen till Findus. När det var fint väder cyklade vi ut och badade efter jobbet.

Sommaren efter jag konfirmerats började jag jobba i affären ute vid stranden (numera Strandhugget). Lars-Eric och jag fick mest packa upp varor och fylla på i hyllorna. När jag blivit lite varm i kläderna fick jag även någon gång stå i kassan. Det var jobb nästan hela somrarna, men vi slutade i alla fall tidigare på lördagarna och var lediga på söndagarna då affären var stängd. Jag hade så lång middagsrast att jag hann cykla hem varje dag och äta middag och det upplevde jag aldrig som stressigt. Maten stod framdukad när jag kom hem klockan 12.

5 kronor – sedlar och mynt

5-kronorssedeln slutade man tillverka 1981

5-kronorsmynt från 1955, 1972 och 1978

Några övriga mynt och sedlar

Här bilder på ett par 50-öringar från 1949. Den 30 sept 2010 försvann 50-öringen och vårt sista öre är borta. 1-öringen fanns från 1856-1972, 2-öringen 1855-1972, 5-öringen och 25-öringen 1855-1985.

image-9

Denna s.k. ko-tia har jag i mina gömmor. Sådana här sedlar gavs ut under första världskriget p.g.a. att det var brist på silver.

2014-01-24 054

2014-01-24 055

Sveriges Riksbank 300 år – Jubileumstiokronorssedel tryckt 1968

”Du ska vara hel och ren, veta hut, spara pengar och inte köpa något på avbetalning.” Så uttalade sig Siw Malmkvist i en intervju och så ungefär var det hemma hos oss också.

Lyxtelegram

Det var mycket vanligt att skicka telegram förr. I alla städer fanns det telegrafstationer. Telegrafstationen i Laholm låg vid torget på andra våningen bredvid hårfriseringen. Där fanns alla Sveriges telefonkataloger och dit upp kunde man också gå om man skulle ringa ett vanligt telefonsamtal. Där fanns telefonautomater som man stoppade 10-öringar i när man skulle ringa.

Jag minns när en uniformerad tjänsteman från Televerket kom cyklande på tjänstecykel till farmor och farfar, som då bodde i stan,  med telegram när någon av dem fyllde år. Vi som bodde på landet fick telegrammen med vanliga posten.  Blanketten med den svenska flagga tror jag var den vanligaste.

image-32Här bild på utbudet av lyxblanketter i 1956 års telefonkatalog.

”År 1949 uppgick antalet inländska lyxtelegram till 4,3 miljoner, d.v.s. 83,1 % av det totala antalet inländska telegram. Efter denna toppnotering minskade lyxtelegramtrafiken successivt och efter en utredning upphörde den då olönsamma tjänsten 1977.”

Annonser

Read Full Post »