Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Mellby Skola’ Category

Mellby skola byggdes 1877 och lades ner på 1980-talet. Far och hans bröder gick där och det gjorde också jag och mina bröder.

En eftermiddag på försommaren 1956 var det inskrivning i skolan för min del. Inskrivningen skedde redan i slutet på vårterminen så att allt skulle vara klart när höstterminen började. Jag fick börja redan som 6-åring bland annat på grund av att min bäste kompis Lars-Eric var född året före mig och vi ville gärna gå i samma klass. På förmiddagen på inskrivningsdagen var Lars-Eric hos oss och lekte. Vi var uppe på hörännet som var ganska tomt i slutet på våren. Där upptäckte han en lös bräda. Han tyckte det var spännande och ville att vi bägge skulle ställa oss och hoppa på den. Jag vågade inte, men Lars-Eric hoppade och brädan gick sönder. Lars-Eric trillade rätt ner i en grisakätte och hamnade som tur var på en gris och bröt varken armar eller ben. Hur som helst så luktade han gris och mor skickade iväg honom hem så att han skulle hinna bada och få bort grislukten innan det var dags att bege sig till skolan.

Lars-Eric och jag träffades varje morgon och cyklade tillsammans till skolan. Ibland retade de andra pågarna honom för att han hade följe med en tös till skolan, men det verkade han inte bry sig om. Vår första fröken hette Margareta Lindow. Senare i småskolan hade vi Gunnel Kvillmark. Hon sades vara kusin till Sven ”Tumba” Johansson, som redan då var en mycket känd hockeyspelare! Gissa om det imponerade på oss lantisar.

Mellby skola_1

I huset där små- och mellanskolesalen var fanns en vindslägenhet som var lärarinnebostad (huset till höger på bilden) och i huset till vänster där var storskolesalen och där var också en lite större lägenhet där folkskolläraren Tage Wångmar bodde med sin familj. När man gick i storskolan (5:e, 6:e och 7:e klass) var man ibland ordningsman och då var det ens uppgift att ringa in när rasten var slut. Ringklockan stod i fönsterkarmen i fönstret mot skolgården. Man fick öppna fönstret och hålla klockan lite utanför och vifta det värsta man kunde så att alla skulle höra att det ringde in.

Lunch fick vi i skolan. Maten kom i stora kantiner från ett skolkök i kommunen, från Köpinge tror jag. Man fällde upp bord och plockade in stolar och förvandlade gymnastiksalen till matsal. Ofta luktade det gamla jympaskor och svett när vi kom och skulle äta. När vi sedan skulle ha gymnastik på eftermiddagen luktade det mat. En glasflaska med tre deciliter mjölk serverades till var och en och man var tvungen att dricka upp allt. Jag hade ett elände med det och tvingades ofta sitta kvar tills jag fått i mig allt. När det var kallt på vintern var mjölken ofta näst intill frusen. Då radade mattanten upp alla flaskorna på de stora elementen så att mjölken skulle tina tills det var dags för lunch. Ibland var det is kvar i mjölken och i botten hade den hunnit bli ljummen. En träslöjdsal fanns på våningen över gymnastik- och matsalen.

I skolan fanns en bastu och ett stort tvättrum och massor av zinkbaljor. Alla ungar fick bada på lördagarna antingen man hade badrum hemma eller inte. Tant Rut skrubbade oss på ryggen. Hon var både städerska och baderska i skolan.

Med matbilen kom också ibland en stor filmprojektor och en filmrulle. Filmprojektorn skickades mellan landskommunens skolor – Ahla, Köpinge, Skogaby och Mellby. Det var förstås spännande när vi fick se film. Alltid var det lite krångel innan läraren lyckades få på filmrullen rätt och få  igång projektorn. Vad jag minns var det mest naturfilmer vi fick se.  Vi var ju verkligen inte bortskämda med filmer.

Vid julfesten i första klass var en av papporna, Robert Eklund, jultomte och kom in i klassrummet med en livs levande getabock. Jag trivdes mycket bra i Mellby skola och det var tryggt att ha två äldre bröder där.

Vi började alltid skoldagen med en bön och en psalm. ”Din klara sol går åter upp” sjöng vi ofta och fröken eller magistern spelade på tramporgeln medan vi stod i givakt vid skolbänkarna. Innan vi fick gå och äta lunch var det dags för bön igen ”I Jesu namn till bords vi gå, välsigna Gud den mat vi få”. När skoldagen var slut var det åter dags för en bön innan vi fick cykla hem. Mor läste aftonbön med oss när vi var små: Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är. Vart jag mig i världen vänder, står min lycka i Guds händer. Lyckan kommer, lyckan går, den Gud älskar, lyckan får.

Här nedan bild på vår första läsebok och några sidor i den

2009_0806(001)

image-2


image-3

image-4

Och här är läseboken som vi hade i andra klass

2009_0806(004)image-5

image-7

image-8


I småskolan skrev vi förstås mest med blyertspenna, men ibland även med stålpenna som man fick doppa i bläck. Bläckhornet hade vi i det runda hålet jämte pennfacket på bänken. Det blev lätt kladdigt så det var nödvändigt att använda läskpapper. Som tur var kom reservoarpennorna så småningom. De var betydligt enklare att skriva med. Kulspetspennorna på den tiden var dyra och kvalitén var inte bra. Allt som skulle vara arkivbeständigt skrevs med stålpenna eller reservoarpenna långt in på 1970-talet.

Mellby skola 1956Klass 1 och 2, 1957. Om jag inte minns fel hette vår fröken Margareta Lindoff.

Till Mors dag och till Fars dag  skulle vi alltid göra fina ”kort”. Vi vek ett papper och skrev Till Far eller Till Mor och ritade fint på framsidan och inuti skrev vi en fin vers som fröken dikterade om man inte kunde hitta på någon själv. Om jag minns rätt så hade just mina skolkamrater båda sina föräldrar. För dem som inte hade det var det ju ingen höjdare så jag tror denna sed lades ner så småningom.


Nordisk Familjebok hade vi hemma och den tittade och läste jag mycket i. Böcker som jag lånade var till exempel de spännande Fem-böckerna, Kulla-Gulla, Kitty-böcker och många0910250016 andra. Vi hade inte så många barnböcker hemma, men jag lånade av kompisar. Vi hade i alla fall Hans & Greta, Nalle Puh, Pippi Långstrump, Den bruna Björnen och säkert några fler som jag inte minns. 

Något som också var populärt var katalogen från Clas Ohlson i Insjön. Företaget startade som ett postorderföretag. Bolagets grundare Clas Ohlson satte 1918 in en annons i tidningen Triumf, som farfar prenumererade på. ”Vi ska sälja rejäla produkter till låga priser med rätt kvalitet efter behov” var hans devis. (Clas Ohlson, 1895-1979).


Mellanskolesalen fungerade även som ett litet bibliotek. Där fanns ganska många böcker i väggskåp med dörrar – se bild nedan. När ”biblioteket” var öppet öppnade man dörrarna. Det var öppet en eller ett par timmar någon kväll i veckan. Far var ordf. i biblioteksstyrelsen och ibland var han i skolan och var ”bibliotekarie”. Antagligen var det bara vuxenböcker och faktaböcker där för jag minns inte att vi lånade några barnböcker där.

skolklass-1

Det är Lars-Eric och jag som sitter längst bak. De övriga i klassen är Bo, Sven-Anders, Arne, Peter och Ulla.

På bilden ser man dörrarna till ”biblioteket”.

Det fanns ingen rektor för skolorna i Laholms landskommun, men däremot en överlärare. Överläraren var lärare i Ahla skola och hette Carl Carlsson. Ibland kom han till Mellby och var med på någon lektion som en slags inspektör. I folkskolan hade vi samma lärare i precis alla ämnen – gymnastik, slöjd, engelska etc. Engelska började vi läsa först i årskurs fem. Femte årskursen var vi tvungna att gå i Ahla skola. Vi blev hämtade med taxi varje dag vid Mellby skola. Jag trivdes inte där och var mycket glad att vi åter fick gå i Mellby den sjätte och sista årskursen där för min del.

Vårvinterlov kallade man sportlovsveckan när jag gick i skolan. Ännu tidigare kallades det kokslov och det införde man under kriget (1940) för att spara på koksen den vecka som beräknades vara kallast på året. Far var med i Skolstyrelsen när man beslutade att i Laholms landskommuns skolor fortsätta med en veckas ledighet i februari bland annat enligt far för att många skolbarn var sjuka vid den tiden på året och då var det bra att barnen höll sig hemma för att bryta smittspridning!

Här är bild från när vi gick i 1:a klass och hade friluftsdag och var på isen (”Grundet”)1957. Jag tror det är vår fröken som har tagit bilden.

Klass 1

Lars-Eric, Eivor, Sven-Anders, Ulla, Bo, Arne, Peter

Betyg

Bland dokumenten som finns kvar efter mina föräldrar finns bland annat en del betyg. Det är betyg från Avgångsexamen från folkskola utfärdat för Nils Persson den 14 juni 1919 av Axel Nordin. Antalet frånvarodagar står prydligt präntat. Betygssystemet var ungefär likadant som när jag gick i skolan, förutom att våra betyg var förkortade A, a, AB, Ba, BC och C. Tidigare skrev man ut Berömlig, Med beröm godkänd etc. Varianter man kunde få av betygen var t.ex. Ba+, AB- och B?. Den som fick B? var på gränsen till underkänd.

Ämnena var: Modersmålet, Skrivning och språklära, Räkning, Geometri, Naturkunnighet, Historia, Teckning och Välskrivning och så fick man betyg i Uppförande och Flit. I betygskuvertet finns också betyg från en tvåårig Fortsättningsskola, ett betyg från brevkurs i Dubbel italiensk bokföring utfärdat av Noréns Korrespondensinstitut i Malmö och betyg från en Ambulerande Folkhögskola i Laholm.

Mors skolbetyg finns inte kvar. När vi tömde deras hus i Laholm hittade vi betyg från när mor var barnpiga hos en miljonärsfamilj i Göteborg. Där stod att hon hade skött sig bra, att hon hade bra hand med barnen och att hon höll sig hel och ren!


Vi fick betyg redan i småskolan, precis som vår nuvarande alliansregering vill återinföra. Det första betyget vi fick var i årskurs två och sedan fick vi betyg varje läsår. När man kom upp i lite högre klasser fick vi betyg både på höst- och vårterminen.

Jag har ärvt en en bok med titeln Valda skrifter av Viktor Rydberg – Romerska sägner om apostlarne Paulus och Petrus. Så här står det i den: Nils Persson för flit och intresse 16/6 1917, Axel Nordin. Bokens titel låter inte så spännande för en 12-åring.

När vi besökte Mexico 2008 träffade vi en man från Stockholm. Han berättade att han hade många trevliga barndomsminnen från Mellbystrand och att hans morbror hade varit lärare i många år i en liten byskola i trakten. Det visade sig att morbrodern var just Axel Nordin som var fars och hans bröders folkskollärare.

Mellby skola

Axel Nordin med en skolklass i Mellby – bild från Gamla Laholm Nittonde årgången.

Till Lärarinnan  Bina Nilsson från Laholms Landsförsamling Skoldistrikt

Med tack för visad nit och skicklighet 1895 – 1935

Bina  Nilsson var lärarinna i Mellby skola i 40 år.  Bilden på denna tenntallrik har jag fått av Ulla, som var min närmaste granne när jag växte upp. Ulla har jag fått kontakt med gamla dagar tack vare internet. Bina fick tenntallriken när hon slutade sitt jobb som lärarinna. Bina var Ullas  morfars faster och Ulla har ärvt denna fina tallrik.

Här bilder på min svärmors ABC-bok – den betydligt omarbetade upplagan är tryckt i Stockholm 1930 ( min svärmor var då 6 år gammal) och bild på hennes läsebok för Folkskolan också från 1930-talet.

Om du är intresserad av att läsa om Samrealskolan i Laholmklicka här.


Annonser

Read Full Post »